Åh jul, kom och ta mig!

Rastlös! Jag är totalt omotiverad på jobbet just nu. Räknar mest ner till jul, men det verkar dessvärre inte våra kunder göra, utan har istället bestämt sig för att prova alla funktioner i vår fantastiska mjukvara, och så kör de fast förstås.

- Om jag vill läsa in data från SAP och att det ska spola på toaletten automatiskt, om vi sålt mer denna perioden än föregående period, hur skulle man kunna lösa det?

Det är en paradox att jag längtar efter julledighet, bland annat för att kunna sitta ostört och testa en massa saker i precis samma mjukvara. Att längta bort från jobbet för att kunna ägna sig åt jobbet, men på riktigt. : )

Nåväl, har varit på Electrixmas och firat synth-jul. Förfest hos F&M (som vanligt). Halv fyra tog jag min första öl, medan jag gjorde en stor gryta chili, i deras gigantiska kök. Jag smusslade ner fler habaneros än jag lovat göra, men dessvärre blev det inte så starkt som jag hoppats.

- Låg det inte två habaneros kvar på diskbänken innan?
- Va? Nej, jag tror bara det var en faktiskt, eller en halv. Hur så?

Sen korkade jag upp champagne (som vanligt), och skålade med Jocke, Nisse, Frid och Marie (som hade knähöga stövlar och såg kusligt dominant ut), innan vi satte i oss ungefär fem liter chiligryta. Sen var det ganska bra fart resten av kvällen på Mejeriet, även om jag till sist blev så trött att Marie fick sitta och vakta mig medan jag sov en stund i en soffa. Av ren trötthet faktiskt. Jag vaknade av att någon spillde ut en öl, som rann in under min vänstra skinka.

Det känns som december

När jag kommer med oxfilé och avancerat spritsad potatismos till lunch väcker det en del uppståndelse. Givetvis måste det vara en kvinna inblandad på något vis, tyckte de som sett mig äta kycklingsallad till lunch under tre år. Frågorna haglade, men jag kom tillsist undan med att "du ska då alltid vara så jävla hemlig" och "du måste ju bjuda på dig själv nångång". Alternativet att jag skulle ha lagat det själv, var tydligen otänkbart. Jag kände mig riktigt stolt, men det hade inget med maten att göra.

- Du MÅSTE visa upp henne här! När får vi träffa henne?!
- Inom en timme, skulle jag tro.

Jag har en julkalender som varje dag döljer en tomte bakom luckan. En dag var det plötsligt en get och då blev jag nästan lite rädd. Det ska ju vara tomtar! Mina fina tomtar, som får mig att känna mig omhändertagen. Nu har det varit tomtar de senaste dagarna igen. Tack och lov!

Förresten har jag varit på massage för första gången i mitt liv. Det blir inte den sista.

Hela världen är röd

"Hela världen är röd", sa en liten pojke på restaurangen vi var och käkade på ikväll. Det lät ganska trevligt på något vis. Förutsatt att det inte låg något politiskt i det förstås. Jag tror han syftade på fyrverkeriet utanför, eller kanske att det är julstämning i största allmänhet. Han var ju alldeles för ung för att ha börjat digga Lenin.

Jag har haft två helger som har varit bra ur så många olika perspektiv. Dessutom har jag enbart umgåtts med personer jag gillar, och mina föräldrar har till och med varit nere en sväng.

En av de saker jag värderar högst med mitt "gäng" är att det är så högt i tak. Vi kan vara väldigt allvarliga och seriösa, vi har den sidan i högsta grad, men det är grymt kul när vi bara är brutalt löjliga. Det är vi oftast. Jag tror att eftersom vi inte alls är rädda för att ha tråkigt, så blir det nästan alltid roligt. Och är vi sega och tråkiga, så dör vi inte av det heller. Kravlösheten är kreativ. Det MÅSTE inte alltid hända något.

Igår släpade jag över min lussekattsmaskin till fritidsgården (Frid och Maries paradvåning) där vi bakade lussekatter, samtidigt som vi drack champagne och blev småsnurriga. Marie gjorde lite mindre, och finare än jag. Mina blev stora och ganska fula, och alla russin ville liksom hoppa ur bullarna när de jäste. Engagerat petade jag dit dem igen, trots att det första jag gör när jag ska äta dem, är att peta bort dem. Sköna kontraster och paradoxer som vanligt. Det var slappt och lyxigt på samma gång.

Efter baket kollade jag och Frid på film, medan Marie satt med hörlurar och sjöng med i julsånger, utan att hon trodde att det hördes. Jag kunde knappt hålla ögonen öppna under filmen, eftersom jag inte somnat förrän halv fem natten innan, men svarade rappt "Nej för fasen, jag är vaken - precis hur vaken som helst!", när Frid frågade om jag sov. Så fucking harmoniskt, även om jag saknade min icke-existerande fru.

Jag råkade hitta en lista, som jag bara skrev ner som hastigast för ungefär ett halvår sedan, när jag bestämde mig för att börja vara lite mer konkret. Det var en massa saker som jag skulle vilja göra. Skitsaker egentligen, men viktiga för mig. Det handlade mest om att lasta av sten från mina axlar. Jag kunde faktiskt bocka av nästan alla punkter på listan.

"And true, it may seem like a stretch, but it's thoughts like this that catch my troubled head when you're away when I am missing you to death"

Ikväll har jag flugit helikopter och det var svinkul. Kraschade, och lagade med ståltråd och lim som kan lyfta en bil. Det går att laga saker som kraschat.