torsdag, oktober 06, 2005

Blunda

Jag vet inte varför, men bubblande och naiv synthpop känns alltid befriande. Kanske är det känslan av mellanstadie-party som väcks till liv. Intrampade popcorn i heltäckningsmattan, grammofonskivor och tjejer bakom ett hölje av smink. Därför var det lite trevligt att höra låten "Berlin, Berlin" från filmen Tjenare kungen på radion. Enkel och söt.

Så var man upphackad och ihoplappad igen. Kompresser är ganska snygga, det kommer man inte ifrån. Dessvärre kan jag inte dokumentera denna gången, dels med tanke på att jag inte har någon fungerande kamera och dels med tanke på att jag omöjligt hade kommit åt att fotografera min rygg. Tacka vet jag mitt gamla yxhugg i låret. Det satt väldigt bra till i alla fall.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Stå där och visa gottepåsen... fy skäms, Johan!

Anonym sa...

Och tydligen är inte kommentarfönstret Safari-kompatibelt. Ovanstående meddelande blev ju lämnat anonymt, mot min vilja... /Frid

.johan sa...

Jaha, "råkade" det bli anonymt säger du? Du skulle aldrig våga säga så till mig annars. Ditt största misstag var att skriva under det där sista. Ett yxhugg i benet kommer vara rena drömmen för dig...

Jag ska knäcka din hemsida och installera en kommentarsfunktion och sen ska jag kommentera ALLT på din sida - ja, det ska jag!

Kaffe senare idag eller?