I morse väckte jag Micke just när han skulle hugga in på en stor bit ost. Han jobbar i riksdagen och det hör förstås inte till vanligheterna att privata företag får ställa ut sina produkter i maktens högsäte, men i Mickes drömmar verkar det vara helt i sin ordning. Denna gången var det ett företag som bjöd på snaps och ost. Eftersom jag känner Micke väl, så vet jag precis hur nöjd han måste sett ut där i drömmen, när han stod med en snaps i ena handen och en bit ost i den andra. Hade jag bara vetat, skulle jag varit snäll och väntat med att komma utfarande i vardagsrummet och skrika "fy vad jag smakar skunk i munnen!".
Det finns en förklaring till hela händelseförloppet ovan. Anledningen till att Micke drömde om ost, bör ha varit att vi såg "Wallace and Gromit" på bio igår och Wallace gillar ost väldigt mycket. Den lilla bjudningen i Mickes dröm, måste ha haft att göra med att vi diskuterat korruption tidigare. Vi fantiserade bland annat om att jobba med att utfärda utskänkningstillstånd inom kommunen.
En dagens, tack! Sätt upp det på "firman".
Nåväl, det går alltså att se kopplingar till ostbjudningen och vad som hänt under dagen. Det går även att se tydliga kopplingar mellan vad som hänt under dagen och min skunksmak i munnen. Vi var nämligen ute och drack en hel del öl igår efter filmen. Våra Visa-kort glödde nästan är jag rädd, men det var riktigt kul även om jag har väldigt svårt för att känna något större engagemang i personer som jag pratar med ute. Det är ofta så hög ljudnivå att jag bara hör vartannat ord ungefär. Jag brukar nicka och försöka se glad ut, medan jag funderar över om det verkligen är ett problem att jag missar hälften av det som sägs eller om jag rentav ska vara tacksam. Jag håller mig helst till de jag redan känner väl.
Klockan var nästan tre när vi gick hem och då menar jag bokstavligen. Jag övertygade nämligen Micke om att det tar ca 25 minuter att gå hem från centrala Malmö till Limhamn. På ett sätt hade jag rätt eftersom vi var hemma 03:25 ungefär, men då hade vi ställt tillbaka klockan en timme under tiden också. Jag gör vad som helst för en promenad. Jag till och med ljuger.
En parentes:
Micke: "Sover du med mobilen i sängen?"
Johan: "Ja"
Micke: "Varför det?"
Johan: "Jag vet inte"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar